Running wild among all the stars above

Är inte på mitt bästa humör för tillfället. Var länge sen, riktigt länge sen, som jag insåg att jag inte kan förvänta mig saker av dig. Oftast gör du nämligen inte som du sagt. Jag vet det. Jag har börjat acceptera det, till en viss gräns. Jag måste acceptera det för det finns så många gånger när det är så bra. När allt är precis som det ska och borde vara. Men vissa gånger måste jag få förvänta mig saker utan att du ska göra mig besviken. Det går inte att leva ett liv där allt är en dans på rosor. Ett liv där man får allting serverat för sig och allt blir precis som man själv vill. Man måste ställa upp för andra också! Göra saker för någon annans skull än sin egen.

Det finns helt enkelt en gräns för hur egoistisk man får vara.