Har inte tid med det här just nu
Därför blir det en halv novell istället för ett telefonsamtal. Mycket mer tidseffektivt!
För det första tror jag inte att du ljuger. Det har inte ens någonting med saken att göra. Grejen är bara den att jag snart inte orkar längre. Allting ska alltid handla om dig och dina problem. Och det är inte några enstaka problem. Nej, det är flera i veckan. Hur skulle du känna om någon du känner enbart skulle använda dig som någon att klaga till? För det är bokstavligen det du gör och det är dags att inse att det är uttröttande och tjatigt. Jag säger inte att du helt ska sluta klaga, men jag vill att du överväger vad som faktiskt är viktigt. Vad behöver folk runt omkring dig få veta och vad är egentligen bara nonsens för att få uppmärksamhet?
Antar att du hört historien om personen som skrek att "Vargen kommer!"? Ingen varg kom när personen skrek och när personen efter massor av gånger åter igen skrek att vargen kom så var det ingen som lyssnade på personen längre. Den gången kom vargen.
Det är precis så du gör. Skriker för minsta lilla och det är precis därför jag började ifrågasätta dina motiv förra helgen. Du kan helt enkelt inte klaga på allt. Det går inte. Jag tror i ärlighetens namn att om jag inte var en nära vän till dig hade vi inte varit kompisar längre. Jag hade nog inte orkat mer. Det är ju faktiskt roligare att umgås med glada människor som inte klagar på allt, det måste även du hålla med om! Men nu är vi nära vänner och därför tänker jag fortsätta kämpa, även fast jag egentligen inte orkar mer, men du måste börja fundera också! Fundera ut vad som faktiskt är viktigt! För det du anklagade mig om att inte tro på dig angående var minst sagt ett onödigt tillfälle. Vet du vad jag egentligen gjorde när du trodde att jag inte trodde på dig? Jag gav upp lite till och kom med ett förslag om hur det skulle kunna vara för att möjligen få dig att känna dig lite bättre till mods. Det är sånt en bra kompis gör!
För det första tror jag inte att du ljuger. Det har inte ens någonting med saken att göra. Grejen är bara den att jag snart inte orkar längre. Allting ska alltid handla om dig och dina problem. Och det är inte några enstaka problem. Nej, det är flera i veckan. Hur skulle du känna om någon du känner enbart skulle använda dig som någon att klaga till? För det är bokstavligen det du gör och det är dags att inse att det är uttröttande och tjatigt. Jag säger inte att du helt ska sluta klaga, men jag vill att du överväger vad som faktiskt är viktigt. Vad behöver folk runt omkring dig få veta och vad är egentligen bara nonsens för att få uppmärksamhet?
Antar att du hört historien om personen som skrek att "Vargen kommer!"? Ingen varg kom när personen skrek och när personen efter massor av gånger åter igen skrek att vargen kom så var det ingen som lyssnade på personen längre. Den gången kom vargen.
Det är precis så du gör. Skriker för minsta lilla och det är precis därför jag började ifrågasätta dina motiv förra helgen. Du kan helt enkelt inte klaga på allt. Det går inte. Jag tror i ärlighetens namn att om jag inte var en nära vän till dig hade vi inte varit kompisar längre. Jag hade nog inte orkat mer. Det är ju faktiskt roligare att umgås med glada människor som inte klagar på allt, det måste även du hålla med om! Men nu är vi nära vänner och därför tänker jag fortsätta kämpa, även fast jag egentligen inte orkar mer, men du måste börja fundera också! Fundera ut vad som faktiskt är viktigt! För det du anklagade mig om att inte tro på dig angående var minst sagt ett onödigt tillfälle. Vet du vad jag egentligen gjorde när du trodde att jag inte trodde på dig? Jag gav upp lite till och kom med ett förslag om hur det skulle kunna vara för att möjligen få dig att känna dig lite bättre till mods. Det är sånt en bra kompis gör!
Kommentarer
Trackback
