Running wild among all the stars above

Om vi börjar med Take That. Metros recensent tyckte att albumet blev sämre och sämre ju mer man lyssnade på det. Jag har inte hört mer än the flood än men om resten av låtarna är i klass med den är jag nog beredd att hålla med. Trots att det är Take That och trots att Robbie är tillbaka.

Vad jag dock inte håller med om är att ”Robbies återkomst verkar inte ha frälst britterna”. Albumet är ju tydligen ”the fastest selling album of the century”. Säger inte det allt?

Sen till Westlife. Recensionen ser ut som vanligt. Albumet är varken bra eller dåligt och landar på betyget två av fem. Det var förväntat. Recensenter har inte samma musiksmak som mig. Men varför skriva ”den når långt ifrån samma nivåer som gruppen nådde med sina plattor fram till mitten av 2000-talet”? Så vitt jag kan komma ihåg fick Westlifes album två (eller i bästa fall tre) i betyg på den tiden också, plus att albumen ogillades ännu mer än nu.