Running wild among all the stars above

Egentligen vet jag inte vad jag vill skriva. Vet bara att jag är irriterad. Orkar inte mycket mer. Vet inte heller om det är något jag borde skriva i bloggen. Kanske om jag inte nämner några namn? Vill inte vara elak men jag orkar helt enkelt inte. Vi gör det kortfattat helt enkelt. Och snälla ta åt dig!

• Ring inte tusen gånger per dag för att berätta något helt ointressant. Ring när du faktiskt har någonting vettigt att säga istället. Det finns en anledning till varför jag allt som oftast har slutat svara när du ringer. Trodde helt ärligt att du skulle fatta vinken, men tydligen inte. Jag vill jättegärna prata med dig men jag har dels ett eget liv, dels andra kompisar och jag kan inte ge all min tid åt dig.
• Sluta försöka få dig själv att framstå som bättre än alla andra. Du är den du är. Varken bättre eller sämre än någon annan. Dina idéer är inte alltid bäst bara för att det är du som har kommit på dom.
• Sluta anta saker. 
• Förvänta dig inte att folk alltid kommer att göra saker för dig. Vad gör du den dagen någon säger nej? Även om det verkar funka med vissa så kan man inte alltid tvinga alternativt muta folk att göra än det ena än det andra.
• Lär känna dina kompisar på riktigt, är alla verkligen den du trodde att dom var? Jag tror inte det. Inte jag i alla fall. Är ganska säker på att du har en helt annan bild av mig än vad som egentligen stämmer. Kan det vara så att du är så upptagen med att folk ska se dig att du glömmer att se andra?

Jag hoppas att du inser vem du är.
Snälla...