Running wild among all the stars above

Han förgyllde i alla fall min resa till jobbet. Sprang upp för rulltrapporna på centralen och hörde redan då att han på tunnelbanan pratade en hel massa. Dock tänkte jag inte desto mer på det då jag mest var glad att jag hann med den.

Men sen kom vi till Östermalmstorg och han ropade ut:

Morgonstund har guld i mund, så även vid Stockholms (typ finaste kvarter, kommer inte ihåg exakt vad han sa).
Dörrarna kommer nu forceras till ett slutet läge. Se till till att inte klämma ändalyckten i den manövern.

Jag var ju inte direkt ensam om att sitta o småskratta för mig själv...